Hoppa till innehåll
Juridik·8 min läsning

AI-förordningen och säljsamtal: vad gäller

Måste en AI som ringer kunder säga att den är en AI? Sedan den 2 augusti 2026 är svaret ja. Då började artikel 50 i EU:s AI-förordning gälla, och den träffar varje säljteam som låter en AI-röst, en chattbot eller en klonad säljarröst möta kunder. Böterna kan nå 15 miljoner euro eller 3 procent av omsättningen. Här är vad regeln säger ordagrant, vem som bär ansvaret, vad som inte alls berörs och vad som ändrades i juli 2026.

SP

Salesprep-redaktionen

Sälj- och säljträningsredaktion

Definition

AI-förordningens transparenskrav : AI-förordningens transparenskrav är artikel 50 i förordning (EU) 2024/1689. Sedan 2 augusti 2026 kräver den att AI-system som interagerar direkt med människor utformas så att personen får veta att den pratar med en AI, om det inte redan är uppenbart. Kravet träffar säljteam vars AI ringer, chattar eller skriver till kunder, inte intern AI-träning där säljaren redan vet det.

Det här är en översikt, inte juridisk rådgivning. Det mesta som skrivits om AI-förordningen handlar om högrisksystem, bötesbelopp och datum som flyttats, och för ett säljteam är nästan allt det ointressant. Det som spelar roll ryms i en enda artikel, artikel 50, och den gäller nu. Samtidigt sköt EU i juli 2026 upp de tunga högriskkraven med över ett år, vilket har fått många att tro att hela förordningen ligger på is. Det gör den inte. Transparenskravet flyttades inte en dag.

Vad säger artikel 50, ordagrant?

Artikel 50.1 lägger en designskyldighet på leverantören: AI-system som är avsedda att interagera direkt med fysiska personer ska vara utformade så att personerna 'informeras om att de interagerar med ett AI-system, om detta inte är uppenbart för en fysisk person som är normalt informerad och skäligen uppmärksam och medveten'. Artikel 50.5 säger när: informationen ska lämnas 'på ett tydligt och urskiljbart sätt senast vid den första interaktionen eller exponeringen'. Och artikel 50.4 träffar den som använder systemet, inte bara den som byggt det: den som med AI skapar ljud, bild eller video som liknar verkliga personer, en så kallad deepfake, ska upplysa om att innehållet är artificiellt framställt.

Tre saker i det här är värda att stanna vid. 'Uppenbart' bedöms från kundens horisont, inte er: en välgjord AI-röst i telefon är per definition inte uppenbar. 'Senast vid första interaktionen' betyder i praktiken i inledningen av samtalet, inte i ett villkorsdokument som skickas efteråt. Och ordet 'deepfake' omfattar enligt definitionen i artikel 3.60 ljud som 'liknar existerande personer', vilket gör att en klonad version av er bästa säljares röst i utskick är en fråga för artikel 50.4, oavsett hur bra idén lät på säljmötet.

Vem bär ansvaret: leverantören eller ni?

Formellt ligger designkravet i 50.1 på leverantören, alltså den som utvecklar systemet. Ni som köper och använder det är 'tillhandahållare' i förordningens mening enligt artikel 3.4: den som använder ett AI-system 'under sin egen auktoritet'. Leverantören är den som byggt systemet, så den svenska termen tillhandahållare betyder användare, inte leverantör. I praktiken är det ni som väljer inställningarna, skriver manuset som AI-rösten läser och bestämmer om presentationen 'hej, jag är en AI-assistent från företaget X' finns kvar eller har klippts bort för att den 'sänkte konverteringen'. Och enligt artikel 25 kan ni själva bli leverantör om ni bygger om systemet eller sätter ert eget namn på det. Den rimliga arbetsmodellen är därför att behandla kravet som ert, kontrollera att verktyget uppfyller det och dokumentera kontrollen. Att exponeringen i praktiken hamnar hos användaren är en tolkning av hur reglerna samspelar, inte en fastslagen praxis, för förordningen är ny och i stort sett oprövad.

Fyra situationer i ett säljteam

  1. En AI-röstagent ringer prospekt. Här träffar artikel 50 fullt ut: agenten ska presentera sig som AI i början av samtalet. Lägg till svensk rätt: marknadsföringslagen 19 § kräver samtycke i förväg för 'uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild' när mottagaren är en fysisk person. En helt autonom AI som ringer är rimligen ett sådant system, en människa med en dialer är det inte, men frågan är inte prövad av någon myndighet, så fråga en jurist innan agenten ringer konsumenter eller enskilda firmor. Ringer ni konsumenter gäller dessutom skriftlighetskravet i distansavtalslagen som vanligt.
  2. En chattbot på webben eller i portalen. Samma regel: kunden ska förstå att det är en AI, senast vid första meddelandet. Kommissionens riktlinjer från den 20 juli 2026 ger exemplet rakt av: en chattbot som inleder samtalet med att tala om att den bygger på AI-teknik, eller en röstassistent som säger det i början av sessionen.
  3. AI-skrivna säljmejl och offerter. Här är svaret lugnande. Artikel 50.4:s krav på att märka AI-genererad text gäller text som publiceras 'i syfte att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse'. Ett säljmejl som en människa skriver med hjälp av ett AI-verktyg är inte det. Ni behöver inte skriva 'detta mejl är skrivet av AI'. Gränsen går vid autonoma agenter: kommissionens riktlinjer nämner som exempel på korrekt information 'ett mejl genererat av en AI-agent, skickat till en fysisk person, med en AI-märkning överst', så en agent som själv sköter mejlkonversationen med kunden är ett system som interagerar direkt med människor. Däremot gäller marknadsföringslagens vanliga krav på att inte vilseleda, och en klonad röst eller ett syntetiskt videomeddelande från en namngiven säljare är något annat, se punkt ett.
  4. Intern AI-träning, till exempel rollspel mot en AI-kund. Ingen riktig kund är inblandad och säljaren vet att motparten är en AI, så artikel 50:s syfte, att ingen ska luras tro att den pratar med en människa, är uppfyllt av sammanhanget. Leverantörens skyldighet att göra AI-naturen tydlig i gränssnittet kvarstår, och kommissionens riktlinjer beskriver undantaget för det uppenbara som smalt: det ska nästan inte finnas något tvivel kvar hos en genomsnittlig användare, vilket riktlinjerna anser vara fallet för interna assistenter som används av utbildad personal. En sak att fråga leverantörer av coachningsverktyg om: artikel 5.1 f förbjuder sedan den 2 februari 2025 AI-system som drar slutsatser om medarbetares känslor på arbetsplatsen, med undantag för medicinska skäl och säkerhet. Att bedöma hur ett budskap levereras, tempo, tydlighet, energi, är något annat än att klassificera vad personen känner, men var gränsen går ska leverantören kunna visa i sin dokumentation. Fråga.

Vad sköts upp i juli 2026, och vad gjorde det inte?

Den så kallade digitala omnibusen för AI, förordning (EU) 2026/1744, publicerades i EU:s officiella tidning den 24 juli 2026 och trädde i kraft den 27 juli. Den flyttar kraven för högrisksystem i bilaga III till den 2 december 2027 och för system enligt bilaga I till den 2 augusti 2028. Artikel 50 rörs inte. Kommissionens egna frågor och svar från den 24 juli 2026 är entydiga: artikel 50 gäller från den 2 augusti 2026. Den enda respiten är för märkning av AI-genererat innehåll enligt 50.2, där system som redan fanns på marknaden före den 2 augusti får tid till den 2 december 2026. Kommissionens riktlinjer om transparenskraven kom den 20 juli 2026 och beskriver bland annat hur 'uppenbart' ska tolkas: ribban ligger högre när mottagarna är barn eller sårbara grupper.

Vad händer om ni struntar i det?

Artikel 99.4 sätter taket för överträdelser av bland annat artikel 50 till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen, det som är högst. Tillsynen sköts av nationella marknadskontrollmyndigheter. Sverige utsåg den 12 juni 2026 fem myndigheter för AI-förordningen: Post- och telestyrelsen, Integritetsskyddsmyndigheten, Finansinspektionen, Läkemedelsverket och Swedac. Vilken av dem som kommer att granska en vanlig säljchattbot var i september 2026 ännu inte klart. Ovanpå det ligger den vanliga konsument- och marknadsrätten: en AI-röst som inte säger vem som ringer och varför bryter mot samma regler som en människa som mörkar det, och Konsumentverket har under 2025 och 2026 drivit flera sådana fall mot telefonförsäljare.

Fem steg inför nästa kvartal

Det här är ingen stor compliance-övning för ett vanligt B2B-team. Det är en inventering och några beslut, i den ordning som stegen nedan anger: kartlägg vilka verktyg som faktiskt pratar med kunder, kontrollera att presentationen finns kvar, skriv om manus, ta ställning till automatiska uppringningar och dokumentera. Artikel 4 i förordningen kräver dessutom sedan februari 2025 att den som använder AI-system stödjer personalens AI-kompetens. Omnibusen i juli 2026 skrev om artikeln och slog fast att ingen viss nivå behöver garanteras för någon enskild, men skyldigheten att göra något finns kvar, så en timmes genomgång med teamet är mer än god sed.

Träna utan att en enda kund berörs

Det finns en poäng i att det bästa sättet att bli bra på riktiga kundsamtal är att inte öva på riktiga kunder. Salesprep är ett internt träningsverktyg: AI:n spelar kunden, ingen verklig person är på andra sidan, och det är uppenbart för den som övar att motparten är en AI. Varje samtal betygsätts på sex eller sju metrics ur ett bibliotek på tio, alltid med en skriftlig kommentar, och tre samtal ingår gratis när du skapar konto. När er AI-agent sedan ringer på riktigt är det ni som har bestämt vad den säger i första meningen, och den meningen börjar numera med vad den är.

Vanliga frågor om ämnet

Måste en AI som ringer kunder säga att den är en AI?

Ja. Sedan den 2 augusti 2026 kräver artikel 50 i AI-förordningen att AI-system som interagerar direkt med människor är utformade så att personen får veta att det är en AI, om det inte är uppenbart, och informationen ska ges tydligt senast vid första kontakten. I Sverige tillkommer marknadsföringslagen 19 §, som kräver samtycke i förväg för automatiska uppringningssystem som marknadsför till fysiska personer. Om en autonom AI-agent räknas dit är inte prövat, så konsumentkampanjer bör stämmas av med jurist. Ringer agenten konsumenter gäller också skriftlighetskravet i distansavtalslagen.

Gäller AI-förordningen när jag använder AI för att skriva säljmejl?

Nej, inte som märkningskrav när en människa skriver mejlet med AI-stöd. Artikel 50.4:s krav på att upplysa om AI-genererad text gäller text som publiceras för att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse, inte ett säljmejl till en enskild mottagare. Det som gäller är marknadsföringslagens vanliga förbud mot vilseledande marknadsföring och GDPR:s regler för hur du får använda mottagarens uppgifter. En AI-klonad röst eller video av en namngiven säljare är däremot en deepfake i förordningens mening och ska märkas, och en autonom agent som själv för mejlkonversationen omfattas av transparenskravet, med en AI-märkning som kommissionens riktlinjer ger som exempel.

Testa det själv.

Tre gratis samtal ingår när du skapar konto. Du behöver inget kreditkort och första samtalet går att köra innan kaffet är kallt.

Skapa konto gratis